-

Kost, mat, föda, livsmedel... kärt barn har många namn. Det finns även många aspekter så som sociala, kulturella och religiösa som i varierande grad reglerar vad som äts, hur och när i olika delar av världen och av människor av olika sociala klasser.

Men vad är det vi stoppar i oss?

Jag ska försöka att inte gå ned på allt för detajerad nivå för att enklare skapa en överblick. För att förenkla detta tänker jag dela upp det i två kategorier: Mikronutrienter & Makronutrienter

Mikronutrienter är näringsämnen som människor/ organismer behöver för att kunna upprätthålla en mängd fysiologiska funktioner. Möjliggör för kroppen att producera hormoner, enzymer och andra ämnen som krävs för tillväxt och utveckling. Hit tillhör mineraler och vitaminer.
Ett mineral är ett fast oorganiskt ämne som förekommer i naturen och är definierat genom sin kemiska sammansättning och kristallstruktur. Sulfater, karbonater, fosfater osv. Exempelvis Järn, krom, zink
Medan vitaminer är organiskt ämne som i utgör livsnödvändigt näringsämne för en levande organism, måste tillföras via födan. De ämnen som utgör vitaminer för människan är 13 st (A-K) och kan delas in i två kategorier, vattenlösliga och fettlösliga. Överskottet av de fettlösliga kan lagras i kroppsfettet medan de vattenlösliga försvinner med urinen.

Makronutrienter är näringsämnen som kroppen behöver i större mängder. Till kategorin makronutrienter hör: kolhydrater, proteiner och fetter vilket förser kroppen med energi.

För att utvärderar vilken grad energi ett visst livsmedel tillför använder man sig av måttet kalori (cal). I vardagligt språk säger vi "kalori" med syftar ofta till "kilokalori" (kcal). Vilket man ofta ser på livsmedelsförpackningar och tumregeln är att 1 gram kolhydrater ger 4 kcal, 1 gram protein ger 4 kcal och 1 gram fett ger 9 kcal. - mer om kalorier i del 2.

Kolhydrat är ett gemensamt namn för sockerarter (sackarider) och kedjor (polymerer). Kolhydrater spjälkas främst till glukos (Blodsocker). Denna förbränning är enklare än för fett och det går åt mindre syre, därav betecknas kolhydrater "snabb energi för kroppen".
Kolhydrater delas upp i snabba och långsamma, beroende på hur snabbt de bryts ner i matspjälkningen. Detta kan mätas via Glykemiskt index, vilket är ett mått på hur snabbt kolhydrater upptas av kroppen, detta kan vi ta lite senare.
Proteiner har en mängd viktiga och nödvändiga funktioner, den kanske mest välkända rollen hos proteiner i celler är som enzymer, vilka katalyserar kemiska reaktioner. Proteiner är uppbyggda av 20 olika aminosyror, varav nio är essentiella aminosyror för människan vilket betyder att vi inte själva kan bygga om andra aminosyror till dem, om vi har brist på dem. En muskel består av ca 20 % protein och 78 % vatten.
Fett består framför allt av triglycerider, som är uppbyggda av olika fettsyror. och kategoriseras in i - enkelomättat, fleromättat och mättat fett. Fett behövs bland annat för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. I kroppen ingår fett i cellmembran och nervfibrer och används som bränsle och lagras som framtida energiförråd i fettvävnader samt fungerar som skydd av inre organ och värmeisolerande funktioner i form av underhudsfett. De essentiella (livsnödvändiga) fettsyrorna omega 3 och omega 6 måste tillföras via maten.

Så för att sammanfatta allt detta, så består all den kosten vi stoppar i oss av olika mikronutrienter (näringsämnen) och makronutrienter (fett, protein, kolhydrater).